När vi glada i hågen vaknade efter ytterligare en natt med spöregn och kastvindar och ändå hade en plan, grusades den snabbt efter en koll på alla väderappar. Nu var det mörklila över hela Belgien och Frankrike ner längs Atlantkusten. Dags att tänka om. Skulle vi åka hem, eller skulle vi ta ny bäring helt enkelt dit det såg ut att vara minst regn. Dessutom visade apparna att det var mer eller mindre snöfritt i Andorra… Det är tur man har ett hem på hjul.

Dijon! I Dijon och söderut på den östra sidan av Frankrike såg det ljusare ut så vi svängde vänster ner genom Luxemburg. Vi kunde ju lika gärna kolla in snötillgången i franska alperna när vi ändå skulle åt det hållet.

Och på julafton hade vi kommit tillräckligt långt ner österut för att äntligen se ljuset! I den lilla byn Vandenesse en Auxois står man på en fin liten ställplats med el vid Bourgogne-kanalen för €10. Högt över byn, och ställplatsen, tronar slottet Châteauneuf (inte samma som vinet kommer från) och man kan strosa längs kanalen i timmar. Att se blå himmel var en lisa för själen, och nu började reslusten komma tillbaka. För visst är det mysigt när det regnar att sitta i bilen och mysa, men inte dag ut och dag in.

Men när vi körde upp i alperna dagen efter så började det gå upp för oss att det fanns ingen snö. Inte ens när vi började komma upp på 1600 meters höjd var det snö. Överallt var det tomma skidorter och stillastående liftar i gröna backar. Dags att tänka om igen! Tur vi är flexibla 🙂