En sak vi gillar med vårt sätt att resa – det lite oplanerade sättet – är att vi faktiskt aldrig riktigt vet var vi hamnar. Och när man reser på det sättet så får man ofta släppa lite på komforten. Det finns (tack och lov) inga youtubefilmer på hur servicehuset ser ut på en naturcamping i Litauen. Det kan vara rent och fint där vi hamnar, eller som i San marino förra året – ett hål i marken. Ibland är det tur vi har allt i bilen man behöver *skrattar*

Efter några dagars fricamping skulle vårt första stopp i Litauen bli en, enligt P4N, camping med tömning och fyllning. Campingen skulle ligga i anslutning till ett hembygdsmuseum, och det lät ju lite kul. Enligt P4N var både ägarna och hundarna väldigt vänliga.

Jorå – taxen som mötte oss var jättesnäll. Men även helt ensam. På en lapp på ladan meddelade ägarna att vi gärna fick stå där, toaletterna och duschen var öppen och använd gärna sladden som sticker ut här från ladan om ni behöver el. Back on sunday!

Efter några fruktlösa försök att få tag på ägarna, valde vi att stå kvar trots att vi inte hade en aning om hur de ville vi skulle betala. Men utan el av säkerhetsskäl. Taxen delade middag med hundarna och vi ”fultömde” toan för första gången under alla år. Hittade aldrig svartvattentömningen. Men sov skönt gjorde vi. Det är väldigt tyst mitt ute i ingenstans i Litauen.

Här var enda gången som vädret satte stopp för våra planer. Vi hade planerat att åka till Kaunas dagen efter för att stadscampa en natt. Kaunas anses tydligen vara den stad i Litauen som bevarat sin nationella karaktär, vilket vi gärna ville se. Men – det var 35 grader och att då stå mitt inne i stan utan möjlighet att öppna alla luckor och fönster är inte ett alternativ. Så Kaunas får bli nästa gång helt enkelt och vi valde en liten nybyggd camping med badsjö och skugga. Och varmt blev det! Så varmt att vi båda badade! Och då är det varmt 🙂

Nu var vi så nära polska gränsen så det blev var sista stoppet i Baltikum. Som verkligen har imponerat på oss. Vägarna har ibland lämnat övrigt att önska, men omgivningarna har varit otroligt vackra, människorna vänliga (även om deras engelska är lika dålig som vår tyska) och tempot lugnt och skönt. Ja förutom Riga då!

Mot Polen!